Kämpa på, men håll dig till verkligheten!
När man läser om den stockholmare som i dagarna ensam kammade hem 135 miljoner på en 46-kronorslott, är det inte bara mänskligt utan också rentav svårt att inte, för en kort sekund, sväva iväg i drömmarnas universum och fundera på vad man själv skulle ha gjort med så mycket pengar. Men vi ska veta, att drömmar av den sorten bara är till för att locka med oss, vi som inte föddes in i överklassen, i samhällets vilda status- och penningjakt. Vi måste vara starka: Det är nu vi ska visa att det är möjligt att, genom att använda sig av samhällets överflöd, få allas våra drömmar om en drägligare tillvaro att gå i uppfyllelse. För det krävs inte att vi spelar på stryktipset för alla pengarna som skulle ha gått till hyran, det krävs att vi som arbetar på samma arbetsplats börjar inse att vi har något gemensamt, något att lära av varandra och kämpar ihop för gemensamma intressen. Börja byt betydelsefulla blickar med killen eller tjejen som står bredvid dig i kassan på Seven Eleven och känn hur du är på rätt väg, hur vetskapen om att ni sitter i samma båt plötsligt gjorde dig starkare och tåligare. Tillsammans är vi oslagbara, helt enkelt.
Visst innebär vinstsummor om hundratals miljoner kronor ökad rörlighet, makt och tillgångar för den enskilde individen, kanske till och med lycka. Fast någon slags absurd plastig, materiell lycka i så fall, men visst. Att påstå något annat vore fel på alla sätt. Däremot kan man undra, vad är alla pengar i världen egentligen värda när de, som i dag, är så himla orättvist fördelade? Maktkoncentrationen i världen, och då avses främst den ekonomiska makten, är i dag total och i händerna på helt fel personer. 51 av världens 100 största ekonomier är idag företag. De levande personerna bakom de framgångsrika företagen, är sorgligt nog inte intresserade av att ge alla människor på jorden en ordentlig grundtrygghet eller ens plats att bo. I stället råder total själviskhet. De rika bryr sig inte ett dyft om jordklotet eller dig och mig, istället drömmer de om mer hela tiden. Det här visar de med all önskvärd tydlighet gång på gång, uttryck för den totala girigheten och själviskheten finns överallt omkring oss. Och det är på grund av just människans djuriska kärlek för pengar och ständiga kåthet när ens plånbok riskerar att fördubblas, som hela mänskligheten nu är hotad och människor dör i svält och i fattigdom. Hela folkgrupper och växtliv dör ut, miljön är skrutt och detta trots att det är tvåtusental och man kan tycka att debatten i TV och radio borde handla om något helt annat än huruvida Sverige ska bojkotta OS-invigningsceremonin eller ej.
Statusjakten och skådespelssamhället då: Trodde du att du var en passiv åskådare till och utan inblandning i detta kapitalismens spektakel? Att du var frälst från det? Att du genomskådat det och var alternativ? Vi är allihop involverade och delaktiga i smörjan, från den dagen vi föddes till den dagen vi dör.
Vi som ingår i den unga, så kallade IT-generationen, vi har via TV, Internet och USA-baserade hjältefilmer fått veta sedan vaggan: att vanliga människor kan bli alltifrån idoler till världsartister och miljonärer över en natt. Det är möjligt! säger de, och de uppmanar oss att: Satsa på er själva tillräckligt, våga visa investeringsviljan när det gäller och var ego, var iskall, så ordnar allt sig. Detta får vi höra från till exempel lobbyisterna i Svenskt Näringsliv eller Timbro. Men det är ju de som är de värsta pajasarna, det är de som sätter upp pjäsen vi betittar som skådespelssamhället! Samhället där rikast går längst, där Gud är kapitalet, pappa staten och vi vanliga konsumenter. Ett sådant samhälle vi lever i, det råder vild varufetischism och vi kvävs av alla materiella begär i detta konsumtionssamhälle där man köper sin lycka, sin slanka kropp och sin livs kärlek. Patetiskt är vad det är! Dessutom är det helt sant, belägg för detta ser vi överallt.
Allting i denna tingens värld kan numera konverteras till en vara, en ekonomisk enhet. Vi har till exempel det gigantiska kemiföretaget Monsanto i den internationella näringslivsbranschen, som exploaterar småbönder i Syd och hotar den biologiska mångfalden med sina många, farliga experiment. De kan konsten att förvandla varje litet utrymme på den här planeten till en ekonomisk sälj- och bytbar vara. Och vi har såklart andra typer av forskare och investerare på det nya (gen)tekniska området som bland annat gör det möjligt för rika att i förväg bestämma vilka arvsanlag deras framtida barn ska få. Blonda, smarta och atletiska kroppar går åt som smör vill jag lova!
Det är ibland tyvärr så enkelt att pengar är makt. Klyschigt, men inte desto mindre sant. Pengar styr världen. Och det finns ingen hejd. Särskilt skoningslös är världen eftersom det inte heller existerar något rättviseperspektiv i själva fördelningen, i stället avgörs allt fritt på den liberala marknaden. Jämlikhet där? Nej, det skulle bli mycket svårt att förena en sådan marknad med demokrati, eftersom världen och de som fördelar rikedomarna i första hand inte är människor utan storföretag, ett ekonomiskt system i rullning som somliga av oss benämner som kapitalism. Tillslut sitter vi där i smeten med en okontrollerbar kapitalism som löper amok och förintar oss allihop. Förlåt om jag var pessimistisk nu? Verkligheten är inte alltid så vacker, bemöt den för vad den är.
Summa summarum: Det här samhället målar upp föreställningar för oss unga människor som går ut på att: det simpla svenssonlivet är tråkigt och för dig som tar en lott, gör en kapitalinvestering på rätt ställe eller dumpar det onda facket för att i stället göra karriär, lämnar vänner och familj bakom ni kommer att gå långt i livet, tjäna storkovan och bli lyckliga! Jo men det är sant, exakt så säger de! Gå din egen väg nu!
Men när vi märker att alla inte kan bli superhjältar, direktörer eller “vackra och smala”, alltså skyltdockor eller modeller, då blir vi väldigt, väldigt ledsna. En del gör dumma saker då. Inte undra på det.
Så gå inte på det där, kämpa i stället tillsammans med dina vänner i den verklighetsbaserade kampen mot arselfolket som svek drömmarna och vännerna för länge sedan. Och mot dem som tjänar på att du drömmer om att erhålla storkapitalet en dag, när vi borde drömma om att vinna häftiga strider mot bemanningsföretag via facket.
Du där, du med din osäkra anställning som hoppats länge, förr eller senare kommer vi att vinna! Det permanenta äventyret kommer också i ditt liv, så misströsta inte, det kommer en dag då vi vänder på logiken i det här samhället om vad som utgör lycka och olycka. Om vi får bestämma vad som ska göras med resurserna och överskottet i det här landet, så ska det i stället för att gå åt till fallskärmsavtal åt de redan välbeställda användas för att ge alla människor en medborgarlön, en sorts grundtrygghet. Rimligtvis på några tusenlappar i månaden minst.
Vi har råd att hjälpa de svagaste i samhället, de mest utsatta, tvärtemot vad näringslivet och högerpamparna basunerar ut via sin borgerliga media. Vi har råd att vara solidariska även i tider som dessa, egoismens era: Det är en tid då alla ska vara så duktiga och klara sig själva och det är rentav fult att visa sig svag i detta samhälle som föraktar svaghet. Ingen är fullkomlig, ändå är det den städade och välpolerade sidan av våra mänskliga liv som ska visas upp i skyltfönstren: Men misslyckanden är ju det som gör livet, förstå det någon gång. Att misslyckas är en del av livets gång. Så sluta för guds skull att ta rollen som den som berättar för andra vad ett ”lyckat” liv är. Sluta upp, sade jag!
I morgon är dagen då vi ska göra oss väck allt som förstör oss, alla elaka normer och föreställningar. Det finns de krafter som försöker splittra oss, vet vi. Den tillfälliga lyckan genom vinster på Lotto, är till exempel ett uttryck för sådant. Hat från Sverigedemokraternas megafoner är ett annat exempel på elakartade krafter som har ett genuint intresse av att se en splittrad arbetarrörelse. Därför finns det nu bara en sak för oss att göra: förstöra det som förstör oss.
Så kämpa på, men håll dig till verkligheten! Och låt dig inte luras på vägen, vi ser redan målet där framme på vägen, vi är snart där. Det blir ingen världsrevolution direkt. En gång, året var 1968, drömde vi om den, att rädda hela världen. I dag försöker vi bara rädda det som räddas kan. Men det blir förhoppningsvis en dräglig tillvaro för både dig och mig, det är inte fy skam alls, det är värt att kämpa för.
Källförteckning: Noreena Hertz, "Det tysta maktövertagandet" (http://www.panorstedt.se/templates/Prisma/Book.aspx?id=27639, http://www.svd.se/naringsliv/arkivnyheter/artikel_170599.svd)
http://www.jusektidningen.se/templates/jt_Page.aspx?id=2096
http://www.gronungdom.se/article/1002
Intressant.se? Klicka på länken i så fall. Skrivet i Borås i alla fall.
Media: Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, SvD, DN, SydS, HD.


[...] http://slutstadium.wordpress.com/2008/05/08/sluta-drom-borja-kampa/ [...]