Sluten ungdomsvård minskar återfall i brott
1999 ändrades lagen så att ungdomar mellan 15 och 18 år som begått allvarliga brott kan få ungdomsvård som påföljd istället för fängelse. Flera kriminologer har sedan ett längre tag varit skeptiska till huruvida lagändringen verkligen gjorde någon skillnad eller inte. Men nu visar ny, ännu opublicerad forskning, att återfallen är mindre vid just sluten ungdomsvård jämfört med när ungdomar döms till fängelse. Detta enligt TV4 och Rapport. Den nya forskningen är särskilt relevant med tanke på det uppmärksammade målet om dödsmisshandeln på Kungsholmen i Stockholm.
sssMajoriteten av dem som opponerar sig i debatten om brott och brottsbekämpning visar på en skrämmande okunskap för vad som utgör orsak och verkan i ett samhälle som det vi har idag, ett socialt skiktat samhälle där många grupper står utanför.
sssDet finns de som säger att, om vi tar till hårdare straff, så kommer inte många våga utföra brott, pga de hårda konsekvenser som brotten då får. Hårdare tag, fängelse och rigorösa övervakningssystem anses av somliga som en lösning på all samhällets brottslighet, även brottslighet där förövarna är unga. Jag håller inte alls med om att det kan vara så enkelt. Jag vill ställa frågor till alla de politiker som förespråkar hårdare tag. Vad tror ni att vi får för sorts samhällsklimat där man aldrig går till roten med problemet, där billiga lösningar som går hem hos folket ska utgöra det enda skyddet? Det blir ett samhälle där medborgarna konstant går omkring och är rädda. Så vill jag inte ha det.
sssEn människa begår inte brott för att retas, för att han eller hon tycker att samhället är så förbaskat mesigt när det gäller att dela ut hårda straff. En människa begår brott av en, mer eller mindre förklarlig, orsak. Det här är ett samhälle med ett enormt utanförskap och med människor som inte ens förmår räkna in sig själva i det, för att de känner sig så utanför. Inte sällan tack vare oss.
sssKriminalitet är aldrig försvarbart, men varje brott tåls att utredas. Varje brott bör förklaras från så många infallsvinklar som möjligt, inte bara från offrets perspektiv, utan också utifrån gärningsmannens mening. Vi har mycket att lära om brott. Vi måste börja belysa de mer intima aspekterna av brottsfenomenet. Även de klassmässiga.
sssSamhället saknar inte tillräckligt med repressalier från staten, utan det saknar basketplaner, ungdomsgårdar och ställen för oss ungdomar att vara på, där vi kan träffas och diskutera det vi ser och upplever och som vi så småningom ska komma att bli en viktig del av. Antalet kommunala fritidsgårdar har minskat kraftigt i antal sedan 90-talet.
Det här är en uppmaning till er som av olika orsaker har den dåliga vanan att alltid söka efter de enklaste lösningarna på komplexa problem, till alla er som sällan intresserar sig för varför brottslighet förekommer i en så ung ålder som tonåren. Försök förstå oss unga och vår situation. Prata med oss, även med dem som beter sig på det mest besynnerliga sätt, dem som vi borde hålla borta från samhället.
sssOrdning och reda i samhället kan skapas på framför allt två sätt. Det ena sättet är hårdare tag, straff och vedergällning. Det andra sättet är att satsa på långsiktigt och preventivt arbete, på mer resurser till behandlingshem och vård. Det som krävs är mer förståelse, dialog och alternativa sysselsättningar för ungdomarna.
sssVi löser ingenting genom att stampa på dem som står utanför samhället, de som har det svårast. Vi hjälper varken oss själva eller samhället genom att döma ungdomarna till hårda fängelsestraff.
Det kanske funkar för att en del ska få det tryggt, men samhället blir aldrig sig likt.
Media om typiska brott där man borda tänka till en extra gång, inte blint ropa efter piskan: Dagen.se, Dagen.se, DN, SVD, SVD, SVD, Aftonbladet, DN, SVD, HD, SyD, SVD, Måste förresten säga grattis till en viss Charlotta Kalla som vann idag!
Schyssta blogginlägg: MinaModerataKarameller, Arrelius, Karlberg, Ett hjärta RÖTT, Svensson, Hörsing, Svensson, Hörsing, och de två nya konfliktarna Kim Müller och Reciprocity.
Intressant.se? Klicka på länken i så fall. Skrivet i Borås i alla fall.
slutstadium
Några unga damer kanske vill hamna i den gräddfil, som socialtjänsten erbjuder, sanningshalten i påståendena ska enligt lag testas, dock är de personer som handar dessa ärenden fel skolade av sopis (socialarbetare linjen), arbetet dessa människor utför hör dock inte ett rättsamhälle till.
Jan Reenskoug
http://www.jan.reenskoug@hotmail.com
skål för faan
Den enkla lösningen vore uppenbarligen att fortsätta på den senaste 50 årens bana; att se brottslingen som ett offer som kan botas från sina livsval med rätt vård. Med facit i hand kan vi se att det inte har funkat.
Det är dags för politiker att lära sig det alla redan vet. Människor reagerar på incitament. Det är inte lika frestande att begå brott om man riskerar att drabbas av samma sak man utsätter andra för. Det är också ett faktum att kriminellas förmåga att begå brott minskas om de är inspärrade eller avrättade.
Självklart har andra faktorer också betydelse, som t ex ökade skolresurser, förbättrad gatubelysning, utbyggd psykvård och fler poliser. Men utan hårdare tag är alla sådana åtgärder bortkastade eftersom det inte är tillräckligt obekvämt att begå brott för den som har valt den livsstilen.
Jan: Ja, skål. Men aldrig mera alkohol på söndagar.
Pelle26: Att begå brott, att våldta en tjej eller att råna någon är ingen livsstil. Vissa känner sig tvingade att begå brott, ofta ekonomiska brott, för att få det att gå ihop. Andra för att försörja sitt missbruk. Men själva brottshandlingarna per definition är ju inget man väljer att ägna sig åt om man inte måste. Det finns alltid orsaker. Psykologiska eller socioekonomiska.
Människor väljer inte att begå brott för att samhället dömer ut så mesiga straff. Även om man självklart ansvarar för sina egna handlingar och förtjänar en påföljd för det brott man bevisligen har begått, så bär samhället alltid viss skuld. Samhället har ju format dig till den du är. Till den du har kommit att bli. Som den brottsling du är.
“Det är också ett faktum att kriminellas förmåga att begå brott minskas om de är inspärrade eller avrättade.”
- Ja, självklart. Och i min artikel förklarar jag ju att man visst kan skapa ordning och reda genom att tillämpa liknande metoder som såna de använder sig av i Nordkorea. Men det skapas fel sorts ordning. Vad är det för ordning vi vill ha? Vad vill vi ha ett samhälle?
Eftersom det är bevisat att ekonomiskt svaga (och framför allt utslagna) grupper, de som behöver mest stöd och hjälp att ta sig upp och bli en del av samhället, löper stor risk att falla i brott, vill du alltså att de ska avrättas?
Slutstadium: Låt vara att det fanns människor som behövde begå brott för att slippa svälta under medeltiden. I dagens bidragssverige är brottslighet ett val. Det är även de livsstilskriminella medvetna om som själva ofta är för hårda tag när de utsätts för brott. Undre världens ‘rättsystem’ är betydligt hårdare än samhällets, vilket vi kan se bland annat på svårigheten att få kriminella att vittna om medhjälpares brott. Uppenbarligen är “hårda tag” ett språk de förstår.
Vi behöver inte ha ett Nordkorea för att få lite ordning. Singapore är ett trevligare exempel som har lite större ekonomiska likheter med Sverige.
Ingen bör avrättas förrän han har bevisat sig samhällsdestruktiv och ovillig till samhällsanpassning. Var den gränsen bör gå kan diskuteras, men de flesta kan nog hitta en brottsling som har begått så fruktansvärda handlingar att han inte förtjänar att leva.
Däremot anser jag som sagt att hårda tag bör kompletteras med andra åtgärder. Ekonomiskt svaga behöver arbete, hemlösa behöver bostäder, psyksjuka behöver vård. Detta är ingenting som står i konstrast till lite ordning och reda. Det viktiga är dock att dessa insatser sätts in till de behövande och inte ges som belöning till brottslighet, som det i vissa fall fungerar idag. Glöm inte heller att det inte enbart är ekonomiskt utslagna som begår oprovocerade våldsbrott. Se bara på de misstänkta bakom Kungsholmsmordet. Vilka insatser hade hjälpt där?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1366111.ab
Bidragssverige är en myt. Läs gärna ett tidigare inlägg i det ämnet: http://slutstadium.wordpress.com/2007/12/17/framlingsfientliga-myter-korkar-igen/
Varför tror du att de “livstilskriminella” valde brottslinjen från första början då? För att de är alienerade, främmande inför det här samhället, samhället där ett fåtal lever på en majoritets slit. Ja, de och alla människor förstår säkert språket Hårdare Tag, men är det rätt väg att gå tycker du? Vill du ha det som i Sovjet?
För att maffiabossarna kör med fult spel, ska vi göra detsamma?
Så man förlorar sitt existensberättigande i samma stund som man exempelvis åker på en ryggskada (eller förlamning för att du inte ska hänga upp dig på vilken sorts arbetsskada) och aldrig mer i sitt liv kan arbeta, utan tvingas gå på bidrag?
Apropå artikeln. Jag tror inte det är sunt att vada i ekonomiskt överflöd. Ungdomar i dag rent generellt känner starka känslor av främlingskap, attitydmässigt såväl som ekonomiskt. Att det inte finns någonstans att vara. Rastlöshet. Tristess. Man söker kickar och hamnar där, över en kille med nävarna vid fejan och känner sig cool. (Enligt dem).
Hej Johan - det är ju så att vissa begår brott därför att man helt enkelt skiter i andra människor och väljer att köra sitt eget race.
Sedan har du helt rätt att det finns vissa faktorer som gör att samhället i stort kan skyllas för hur man behandlar sina medmänniskor.
Det är ju till exempel stor skillnad på att vara bög i Sverige och att vara i bög i låt säga, Palestina, Iran, Saudiarabien, Syrien eller Jordanien där man nog med fog kan argumentera för att samhället i stort kan lastas för vad medborgarna gör.
Vad jag menar med bidragssverige är alltså altlså att ingen behöver begå begå brott för att slippa svälta ihjäl. Det finns bidrag som garanterar mat och husrum för alla.
De livsstilskriminella väljer brottslinjen av olika skäl, ofta tidigt i livet. Det är en bredare väg som kan välja av lättja eller låg IQ istället för att gå till skolan och göra läxorna. Vissa är helt enkelt giriga och begär mer materiska ting än andra. Ofta vill de framstå som märkvärdigare än de är och kompenserar sina personliga tillkortakommanden med märkeskläder, dyra mobiltelefoner etc som de får tag på genom stölder och rån. En del försöker att höja sitt eget självförtroende genom att misshandla eller kränka andra människor. Det handlar helt enkelt om dåliga människor som bara fortsätter att begå värre och värre brott så länge inte någon, förhoppningsvis samhället, sätter stopp.
Än så länge lever majoriteten på sin lön, till skillnad från vissa av de livsstilskriminella som lever på andras slit. Vi bör inte ändra vårt ekonomiska system till Sovjets, men det är möjligt att de hade ett och annat att lära ut vad gäller lag och ordning. Vad jag förstår var kriminaliteten låg där. Det är inte bara maffiabossarna som kör med fult spel. Ungefär samma moralsyn tycks finnas bland livsstilskriminella i största allmänhet. Föredrar du att de har starkare makt- och påtryckningsmedel än rättssamhället?
Jag anser inte att man förlorar sitt existensberättigande genom att bli sjuk eller skadad, utan genom återkommande val att skada oskyldiga människor för egen vinning. Hittils har jag dock inte sett något samband mellan arbetsskador och kriminalitet.
Vad gäller artikeln så tror jag att gärningsmännen har begått brott och trakasserat sin omgivning tidigare och att det inte har fått tillräckligt obehagliga konsekvenser för att de ska anse det mödan värt att sluta. Kriminaliteten stegras och det slutas med att någon mördas. Det spelar ingen roll vilken inkomst gärningsmännen eller deras föräldrar har. Precis som det finns kriminella höginkomsttagare så finns det skötsamma låginkomsttagare.
Mycket bra skrivet!
[...] Leve vårdval Stockholm! (Alliansfritt Sverige)Kultur åt folket - i Frankrike. (Kaj Raving - Nybro)Hårdare tag? (Slutstadium)Vänsterpartiet om fildelning (att Kato har makten kan vi ta-mej-fan ändra [...]
Pelle26: Det du skriver i följande:
“De livsstilskriminella väljer brottslinjen av olika skäl, ofta tidigt i livet. Det är en bredare väg som kan välja av lättja eller låg IQ istället för att gå till skolan och göra läxorna. Vissa är helt enkelt giriga och begär mer materiska ting än andra. Ofta vill de framstå som märkvärdigare än de är och kompenserar sina personliga tillkortakommanden med märkeskläder, dyra mobiltelefoner etc som de får tag på genom stölder och rån. En del försöker att höja sitt eget självförtroende genom att misshandla eller kränka andra människor.”
…är nog en väldigt bra beskrivning av det jag tror att Slutstadium vill framhålla. Alla faktorer/behov som du räknar upp ovan är sådana som samhället skapar i gärningsmännen/-kvinnorna och som ligger till grunden för flertalet brott…
Pelle - Intressant skrivning där: “återkommande val att skada oskyldiga människor för egen vinning. ”
Är det inte precis vad en företagare gör när denne struntar i arbetsmiljölagen?
Tänker då närmast på Connex som sket i tillbudsrapporterna och körde runt med livsfarliga tunnelbanetåg.
Ser du - även kriminalitet är relativt beroende på från vilket håll du tittar. Är det t.ex. inte kriminellt att mörda civila i ett krig? USA gör det om och om igen, men inte döms presidenten för mord… Kanske är det så att vad som är kriminellt är beroende av vem som har makten snarare än vad som händer?
[...] av denna. Rättsliga påföljder som jag tycker var korrekta. Av bland annat den anledningen att sluten ungdomsvård är effektivare än fängelse och hårdare tag när det gäller att förhindra återfall i [...]