Spräng kärnfamiljen
Den här texten är till viss del baserad på Jessika Halvarsdotters artikel i häftet “Feministiska grundtexter”.
För den feministiska förelsen kan det enda kravet, vad beträffar debatten om partnerskapsregistrering för homosexuella, vara att ingen skall få gifta sig överhuvudtaget. Kärnfamiljen och äktenskapet med sitt kristna ursprung är det som ligger till grund för fördömandet av homosexuella, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Kristendomen har under historiens gång varit ett fundament för patriarkatets fortlevnad.
Även om partnerskapsregistrering för homosexuella par skulle bli verklighet skulle förtrycket och förlöjligandet av dem bestå. Det finns alla skäl i världen att vara emot äktenskapet som sådant. Kritik mot äktenskapet hotar borgerligheten och patriarkatet.
Maktpamparna lagstiftar idag kring sexualitet. Bara en sådan sak är helt inom absurdum. Vi kan inte låta maktens män ägna sig åt juridisk organisering när det gäller kärlek och sexualitet. Hur skulle vi reagera om de börjar lagstifta kring vänskap? Trycket att likriktas i ett alltmer konservativt samhälle har hårdnat.
Att skaffa barn är en kvinnofälla oavsett vad alla anser om att vi lever i ett någorlunda jämställt samhälle. De institutioner som traditionellt sett har kontrollerat kvinnor, såsom patriarkalt moderskap, ekonomiskt utnyttjande, kärnfamiljer och obligatorisk heterosexualitet har blivit starkare genom lagstiftning, religiös nit, media, bilder och censur. Det är en fruktansvärd utveckling vi ser ta fart nu.
Jag tänker vidareutveckla mitt resonemang kring kärnfamiljen. Det går att dela upp ordet kärnfamilj i två betydelser, båda hör i hög grad ihop. Kärnfamiljen är i första hand kärnan i den patriarkala maktstrukturen. För det andra syftar kärnfamiljen till organiserat av komponenterna man, kvinna och barn.
Mannen skall försörja sin familj, vara den som arbetar hårdast och längst. Mannen innehar alltid en överordnade maktposition i förhållandet. Hans hustru står för vård och omsorg, det vill säga reproduceringen. Fasta anställningar och utrymme för kompetensutveckling kan hon leta i drömmarna efter. Kvinnan är underordnad mannen. Hon föder också så småningom de barn som stat och näringsliv velat ha fram. Och när äktenskapet går i stöpet kommer kvinnan med all sannolik att hamna in i en meningslös åtgärd. Hon kommer att stå där, utelämnad utan social trygghet, jobb, pengar och pension.
Nu tänker jag fortsätta formulera kritik mot äktenskapet. Jag betraktar som en ekonomisk produktionsenhet, en tillgång för kapitalisterna. Genom att man lever isolerat i en två till fyra personer ökar det materiella behov på varor och tjänster, betydligt mer än om man än om man delat lika, det vill säga bott i kollektiv. Äktenskapet tar alltså rollen som konsumtionsenhet.
Det ligger mycket substans i de så kallade “vänsterfnosklerna” om kvinnors maktlöshet och otrygghet. Däremot saknas det en allmän medvetenhet om att män, både som individer och som grupp, förtrycker kvinnor och att alla män har makt på grund av sitt kön. Vi i vänstern måste visa upp det samhälle vi lever i idag och blottlägga dess fula anleten så att hela världen kan se. Det är ett samhälle där en kvinna misshandlas av sin man var tjugonde minut. Det är ett samhälle där en kvinna var tionde dag mördas till följd av en hustrumisshandel. Jag vill ge er en smäll på käften, alla er som inte tror på att hemmet är den farligaste platsen att vistas på om man är kvinna.
De som försvarar kärnfamiljen besvarar den här kritiken med att “mannen skyddar sin kvinna”. De hävdar att han värnar om henne, vill hålla henne nära och därför måste få kontrollera henne. Men för patriarkatet betyder kvinnan ingenting.
Kvinnorna idag står för 77 % av all medicin. Kvinnor tar ut 91 % av föräldraledigheten. Och en kvinna som är gift arbetar 14 timmar mer per vecka än sin partner.
Männen har makt och kvinnor saknar makt, så enkelt är det.
Kvinnors lön kommer aldrig att komma ifatt männens, ingenting i den nya politiken från moderaterna pekar på en sådan tendens, snarare tvärtom. Kvinnor får fortfarande lägre betalt för samma utförda arbete och kvinnors yrken har fortfarande lägre status. Kvinnorna undervärderas ständigt.
Problematiken kring kärnfamiljen är dock mest påtaglig i andra länder. Till skillnad från i Sverige är många länder öppna med att kvinnan för mannen innebär, inte ömsesidighet och närhet, utan social prestige och ett fundament för ekonomisk fortlevnad.
Kärleken blir reducerad till ett sätt att tillfredställa sin partners sexuella krav och behov. Man är skyldig att ställa upp på sin partners sexuella behov. Därför är våldtäkt inom äktenskapet svårt att uppmärksamma och få till en juridisk våldtäkt. Det handlar om maktförhållandet, ett slags spel där männens ord är lag.
Vi måste sätta ned foten för den konstruerade sexualiteten. Man föds varken homo eller hetero, vi föds bisexuella. Och detta är ett faktum som många, främst vita heteromän med medlemskap i pingstkyrkan eller moderaterna, uppfattar som ett hot.
Ställ dig kritisk till din egen sexualitet! Det är något alldeles för få gör. Först då kan man lära sig vad som är sexigt och hur man fungerar sexuellt i enlighet med sin kultur och könsroll.
Själv ser jag det kritiska ifrågasättandet av sin sexualitet som något naturligt, som när människorna satte sig upp mot guds existens på 1600-talet.
Vi inom vänstern måste diskutera kärnfamiljen mer än vi gör idag, vi måste ta den allvar och inse att ett avståndstagande är en revolutionär nödvändighet. Borgerligheten förmedlar genom kärnfamiljen den kristna, monogama, heteronormativa tvåsamheten. Det är ett borgerligt sätt att leva.
Vi skall leva i kollektiv, självständigt och med dem som står oss närmast, oavsett vilken läggning de har.
Låt oss chocka borgerskapet. Spräng kärnfamiljen, som institution och som ideologi, för feminismen!
Intressant läsning i ämnet: Katrine Keilos, Lyxfrun skall lyda, Rosing skämmer ut sig, “Alltid kvinnan som drabbas”, Lyxlivets pris kan bli högt.
Andra bloggar om: feminism, politik, bloggosfären, samhälle, bloggar, män, kvinnor, ideologi, kärnfamiljen, patriarkat, könsroller
Intressant.se? Skrivet i Borås i alla fall.


Men snälla lilla vän. Varför så bitter?
Försök att lev stället. Du verkar ha förläst dig på vänsterfloskler.
Margit: Bitterhet är en bra image när man bloggar, men inte mer.
Du kan andas ut, jag lever i allra högsta grad
kollektiv? du menar att bo i en snuskig studentkorridor tillsammans med en massa ungkarlar hela livet, skulle göra mig till en bättre människa??
Snusiska studentkorridorer? Jag tycker kollektiv är ett bra alternativt socialt sätt att bo, och en ekologisk och ekonomisk nödvändig modell för ett fungerande samhälle. Jag hotar den borgerliga staten mer än något annat.
Kvinnor ska inte behöva skaffa sig en man som ändå lämnar henne när hennes marknadsvärde sjunker. Jag skulle uppmana kvinnor att bo i ett kollektiv och istället för att passa upp mannen lägga mer energi på att skaffa sig ett nätverk av goda vänner och livskamrater.
Jag är en sjuklig 53-årig kvinna och gift sedan 19 år. Min man och jag lever jättebra med varandra trots allt och jag är inte rädd att han kommer att lämna mig. Jag försörjs helt av honom och han är dessutom fem år yngre än mig. Alla män är inte skithögar och inte alla kvinnor heller.
Men kvinnor och barn förlorar ekonomiskt på att inte ha en man.
[...] Spräng kärnfamiljen Jag skriver det här med anledning av de senaste veckornas debatt och de många vilsna röster som höjts om […] [...]
[...] läs här, inhalera och håll [...]
Tror dock på kärnfamiljen eftersom vi vet att splittrade familjer leder till kraftigt ökat risk för utsatthet.Många uteliggare kommer från uppbrutna hem där de har fått fel polare tidigt i livet som ett familjssubstitut.Fel polare leder alltid fel i synnerhet i det extrema marknadsliberala samvälde som Sverige består av idag.
lars.
kvinnorna förlorar bara om de inte kan försörja sig själva.
Mikael: något som oerhört ofta leder´till social utsatthet och psykisk ohälsa är att tvingas växa upp i ett hem där våld är vardagsmat. Hur tror du att det är att ständigt behöva oroa sig för att pappa ska misshandla mamma, att han kanske t.o.m ska döda henne, att som 7-åring försöka gå emellan fysiskt för att hindra pappa från att slå mamma. Dessutom misshandlar en mycket stor del av de här männen även barnen (alltså även fysiskt, det är psykisk misshandel i sig att tvingas bevittna våld i hemmet.) Skulle det verkligen vara bättre för barn att växa upp under sådana förhållanden enbart för att det är en kärnfamilj än att få ett liv i lugn och ro där pappan har besöksförbud?
Slutstadium:
Jag tycker du har många poänger i din text men vurmandet om kärnfamiljen kommer faktiskt inte enbart från borgerligt håll. Kristdemokrater har ofta gjort hur obskyra och avskyvärda uttalanden som helst, men det enskilda beslut som förstört livet för flest kvinnor har faktiskt sossarna stått för. Med Jens Orback och regeringens pappagrupp i spetsen införde de en ny vårdnadslag-98 då gemensam vårdnad skulle bli norm för alla föräldrar. Från början ville de inte tillåta några undantag alls, men då så många protesterade och påpekade att det kommer att leda till att en våldtäktsman kan komma och kräva vårdnad om ett barn som blivit till vid en våldtäkt (Nej, det är ytterst få kvinnor som vill föda ett barn som blivit till av en våldtäkt, men vi ska inte ifrågasätta enskilda kvinnors val på det här området vare sig de gäller att göra abort eller att inte göra abort hur omständigheterna än är.) ändrade de sig ytterst motvilligt och medgav undantag i extremfall.
Men Lagen medförde ändå att massor av kvinnor tvingades samarbeta med män som misshandlat och förökt döda dem. Till att pappor som dödat mamman fick vårdnaden om barnen. Till att barn tvingades vara ensamma med föräldrar som våldtagit och misshandlat dem.
Allt för den heliga principen att alla barn ska ha två föräldrar, det ska vara den biologiska mamman och pappan, oavsett vad.
Jens Orback sa till och med rätt ut att “män skulle sluta slå på sikt om de kände att de fick vara föräldrar på samma villkor som mamman.” Och en sådan man blev jämställdhetsminister!
(Till och med kristdemokraterna protesterade mot den sjuka lagen och menade att kvinnomisshandlare och incestpappor inte var lämpliga föräldrar.)
Allt
Jaha, så två kvinnor som lever i ett lesbiskt förhållande och bor ihop eller tre gymnasiekompisar som delar lägenhet konsumerar atomatiskt mindre än ett gift par med eller utan barn?
Och man blir automatiskt ekologiskt medveten och intresserad av sopsortering och biodynamisk odling enbart för att man lever i en lesbisk relation eller delar lägenhet med kompisar?
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser något så naivt. Kan ju utgå från min egen erfarenhet, jag varken konsumerade mindre eller blev mer miljömedveten än jag redan var när jag levde ihop med en annan kvinna.
Och du tror på allvar att du hotar borgerligheten för att du bor i kollektiv???
Snälla du, jag tror inte att de kunde bry sig mindre.
Socialsekreterarnas standardfråga när en person i 20-årsåldern som inte kan eller vill bo hos sina föräldrar ber om hjälp med lägenhet är “Kan du inte bo hos någon kompis då?”
De är enbart glada om ungdomar löser sina bostadsproblem själva genom att tränga ihop sig 4 personer i en tvåa.